men helvette också,
''ok, det går, det här kommer funka, jag kommer gå kvar, det är ju inte så farligt att flytta ändå."
jag kommer ju gå kvar i skolan, men om jag sen måste in till stan som tar typ 20 minuter och sen pendla i en timme tills jag kommer hem så kommer jag ju aldrig kunna 'träffa någon' eller bara "gå hem till någon och plugga" eller "mötas vid ica", jag kommer inte kunna träffa någon av er när jag har tråkigt eller något,
fan, det här suger,
jag kommer sakna tyresö, jag kommer sakna krusboda, jag kommer sakna mitt hus och mitt rum och typ allt, mina vänner, mina gamla vänner, jag har bott här i fem fucking år, men det finns ju inget jag kan göra, så jag får väl bara finna mig i det,
Lilla fröken. Vet du hur många gånger jag har flyttat? - Om inte, så nio. Ändå har jag lyckats bo på samma ställe i flera år. Du minns hur deppig jag var när jag skulle flytta från krusboda? "Åh nej, vill inte flytta från krusboda. Kommer få fett långt till alla, fett långt till skolan, vill inte bo i lägenhet, orkar inte pendla yadayada!" MEN, jag stormtrivs nu.. och visst, jag umgås inte lika mycket med vänner, men det behöver inte vara negativt. Du får mer tid över till dig själv, att plugga osv. Du får inte tänka negativt.. det är ju då det blir jobbigt att flytta! Tänk positivt, du ska flytta till ett hus! Du kommer att gå kvar i Dalskolan och fortfarande träffa alla. Du måste pendla på morgnarna, so what? Då har du massa tid till att läsa igenom läxan som man aldrig "hann" kvällen innan, och du har massor med tid till att lyssna på musik. åka buss är nice. Om du bor tillräckligt ute på landet så får du stanna hemma när det är värsta snöovädrena :D det är inte som att du flyttar till halmstad, du kommer fortfarande kunna träffa alla dina vänner. du måste bara lära dig att prioritera. oroa dig inte. Allt löser sig, Amanda överlever, Alida & Joss också.
Puss.
Och jag överlever självklart också, vi kommer att ses ändå. Det tvivlar jag inte alls på.
